en halvtimma kvar på ännu en dag som skulle bli den första i resten av mitt liv...
Jag måste ta mig samman...
Här är några av orsakerna till att livet inte är helt perfekt för mig just nu:
-Idag skulle jag ha ridit Islandshästar med mina kompisar, jag hade planerat och planerat och lyckats få ihop allt tillslut... i morse när jag steg upp fulkommligt vräkte det ner regn så det blev inget.
-istället för att rida gick vi på bio på wall-e. Det var sara, sara marika, sandra, jag och cirka 50 stycken 5 åringar med föräldrar, och filmen - ja, den var nog helt enkelt inte gjord för 17-åringar!
-Min älskade lilla hund Rakel som var min första - och enda- egna hund blev blind i tisdags, hon var helt frisk för övrigt bara det att hon inte såg. Pappa väckte mig och berättade det på morgonen, och sen satt jag med Rakels lilla huvud i knät i något som bara kändes som några sekunder, men som säkert var en timma. Jag matade henne med ost (hennes älsklingsgodis) och det var ju inte alls som med de andra hundarna vi har haft som har varit sjuka, för Rakel var ju faktiskt pigg och glad och väldigt sugen på godis... Tillslut åkte mamma in till blå stjärnan med henne och vi förberedde oss på det värsta. När mamma återvände såg jag genom buskarna att hon hade något svart i famnen, och det spratt till i hela mig! Rakel kanske bara var medvetslös, men när jag sprang till fönstret såg jag att det bara var sin jacka mamma hade i famnen, och ingen hund gick vid hennes sida. Rakel hade tagit sitt sista andetag på blå stjärnan, men hon hade iallafall somnat in lyckligt, med hela munnen full med frolic.
- Förra Söndagen slog jag i min lilltå i bordsskivan och har antagligen fått en fraktur i den. Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv.. Jag bara låg och skakade!
-Jonna har flyttat till Afrika nu och hon kommer bara hem kort över jul, annars ska hon vara borta hela året. Jag saknar henne jättemycket, hennes roliga kommentarer och skämt. Det har faktiskt gått så långt att när vi i vårat "gäng" i skolan ser något som påminner oss om Jonna får alla något längtande och sorgset i blicken och vi byter snabbt samtalsämne, det är som om hon vore död... usch vad hemskt det låter.
-Jag känner mig redan helt förbi av trötthet när det gäller skolan, och det har bara gått två veckor, TVÅ VECKOR! Herregud hur ska jag överleva?
-Trots att ingen kommer läsa det , så skriver jag ner alla mina tankar i min blogg som jag inte har använt den sen Februari.
-Dessutom finns det en hel jävla lista till med omständigheter som jag varken kan vill eller orkar ta upp.
-Behöver jag fortsätta? Jag behöver ett uppryck, och det nu!
Förlåt alla för att jag är så egotrippad, i nästa inlägg som antagligen kommer skrivas någon gång i november 2009 ska jag försöka vara lite mer positiv. Tills dess: är det någon som har någon dunderkur som gör mig pigg, vacker och lycklig?
Ha det bra och var lycliga för det förtjänar ni
Här är några av orsakerna till att livet inte är helt perfekt för mig just nu:
-Idag skulle jag ha ridit Islandshästar med mina kompisar, jag hade planerat och planerat och lyckats få ihop allt tillslut... i morse när jag steg upp fulkommligt vräkte det ner regn så det blev inget.
-istället för att rida gick vi på bio på wall-e. Det var sara, sara marika, sandra, jag och cirka 50 stycken 5 åringar med föräldrar, och filmen - ja, den var nog helt enkelt inte gjord för 17-åringar!
-Min älskade lilla hund Rakel som var min första - och enda- egna hund blev blind i tisdags, hon var helt frisk för övrigt bara det att hon inte såg. Pappa väckte mig och berättade det på morgonen, och sen satt jag med Rakels lilla huvud i knät i något som bara kändes som några sekunder, men som säkert var en timma. Jag matade henne med ost (hennes älsklingsgodis) och det var ju inte alls som med de andra hundarna vi har haft som har varit sjuka, för Rakel var ju faktiskt pigg och glad och väldigt sugen på godis... Tillslut åkte mamma in till blå stjärnan med henne och vi förberedde oss på det värsta. När mamma återvände såg jag genom buskarna att hon hade något svart i famnen, och det spratt till i hela mig! Rakel kanske bara var medvetslös, men när jag sprang till fönstret såg jag att det bara var sin jacka mamma hade i famnen, och ingen hund gick vid hennes sida. Rakel hade tagit sitt sista andetag på blå stjärnan, men hon hade iallafall somnat in lyckligt, med hela munnen full med frolic.
- Förra Söndagen slog jag i min lilltå i bordsskivan och har antagligen fått en fraktur i den. Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv.. Jag bara låg och skakade!
-Jonna har flyttat till Afrika nu och hon kommer bara hem kort över jul, annars ska hon vara borta hela året. Jag saknar henne jättemycket, hennes roliga kommentarer och skämt. Det har faktiskt gått så långt att när vi i vårat "gäng" i skolan ser något som påminner oss om Jonna får alla något längtande och sorgset i blicken och vi byter snabbt samtalsämne, det är som om hon vore död... usch vad hemskt det låter.
-Jag känner mig redan helt förbi av trötthet när det gäller skolan, och det har bara gått två veckor, TVÅ VECKOR! Herregud hur ska jag överleva?
-Trots att ingen kommer läsa det , så skriver jag ner alla mina tankar i min blogg som jag inte har använt den sen Februari.
-Dessutom finns det en hel jävla lista till med omständigheter som jag varken kan vill eller orkar ta upp.
-Behöver jag fortsätta? Jag behöver ett uppryck, och det nu!
Förlåt alla för att jag är så egotrippad, i nästa inlägg som antagligen kommer skrivas någon gång i november 2009 ska jag försöka vara lite mer positiv. Tills dess: är det någon som har någon dunderkur som gör mig pigg, vacker och lycklig?
Ha det bra och var lycliga för det förtjänar ni
Kommentarer
Trackback
